Utvärdering

1.    Vad i utbildningen gav dig mest? 

2.      Vad i utbildningen gav dig minst?

3.      Beskriv samarbetet i din grupp. Är du nöjd med gruppens arbete och din insats.

4.       Tycker du att tiden för träffarna användes på bästa sätt? Hur fungerade relationen mellan hel grupp och arbete i mindre grupp? Ska träffarna användas till gruppernas projektarbeten eller är det slöseri med tid som istället bör användas till gemensamma diskussioner?

5.      Hur tycker du att utbildningen kan förbättras till en nästa gång? Vad det något som var onödigt? Vad det något som du saknade?

6.      Vilket ögonblick i utbildningen tror du att du kommer minnas mest?

7.      Redovisningstillfället hur fungerade det? Tycker du att ni gemensamt fick fram kärnan i genrepedagogiken. Hur var mottagandet? Fick du någon respons efteråt av kollegorna

8.     Hur kommer du att använda dina nya kunskaper i framtiden?

9. Hur kan vi fortsätta med det genrepedagogiska arbetet här på vux? Hur ska en fortsättning se ut? Vad kan du göra på egen hand och vad vill du ska samordnas i större grupper?

Lässtrategier och faktatexter

Denna gång började vi med att diskutera lässtrategier. Jag delade ut en avancerad text om ljud som jag tänkte att lärarna vanligtvis inte läste. Jag frågade gruppen vad som är det första man gör för att "ta sig an" texten. Désirée sade att hon börjar med rubrik, ingress och bilder. De andra i gruppen höll med och på så sätt kom de fram till den första lässtrategin som brukar kallas för att förutsäga eller förutspå. Vi diskuterade vidare och kom fram till de tre andra att ställa frågor och undra, reda ut oklarheter och att sammanfatta. Maria påpekade att läsningen är mer osynlig än skrivandet. Progression i skrivandet ser vi tydligt medan läsningen är svår att synliggöra på samma sätt.

Hur kan ska genrepedaogiken användas på SFI?

I tisdags träffade jag gruppen som läser språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. Vi pratade om den 17 december då gruppen ska redovisa sina kunskaper och hur dessa kunskaper kan användas i ett framtida kvalitetsutvecklingsarbete. Maria gav förslaget att man borde se över alla sfi-kurser och vilka genrer som framskrivs i kursplanerna. Därefter borde man göra olika språkliga steg för varje genre. 

Nästa gång ska vi arbeta med faktatexter. Ni ska få möjlighet att dekonstruera en faktatext. Välj en av texterna från RFSL:s material med grundläggande information om hbt-personer, hur man lyfter hbt-frågor i arbetslivet och skolan, och hur man kan förbättra sitt bemötande av hbt-personer. 

Materialet hittar du här:

Att höra hemma.

Academic power

Academic power berättar om ett projekt på vuxenutbildningen i Luleå. De börjar med att visa en film som visar utländska akademiker med okvalificerade jobb. AP har försökt hitta en metod för att få in akademiker på det arbetsmarknad som de utbildat sig för.

Det är ett stort samverkansprojekt med många samarbetspartners bland annat mångkulturellt centrum. Målet är att tillvarata akademikernas projekt.

Delmål 1 är att jobba mycket med olika presentationstekniker. Det räcker inte med formella meriter utan du måste kunna presentera dig och dina erfarenheter. Det andra delmålet är att öka akademikernas nätverk genom olika nätverksprogram. De har en mentorskapsprogram med mentorer i arbetslivet. De gör olika studiebesök och bjuder in goda förebilder, de som har lyckats. Det som är unikt är att tidiga insatser erbjuds. Delmål tre är att ge bättre kunskaper om arbetsmarknaden, fördjupade vägledning under hela projektet. Ett lärande kring soft skills som fikapauser och annat. De inrättar studieplaner tillsammans med eleven. Om inte vägledning erbjuds vilka står för vägledningen? Jo det är deras landsmän som bott länge i Sverige, informationen kan vara väldigt inaktuell. Delmål 4 är samordnande aktiviteter i samarbete med Botkyrka. De ger också möjligheter till auskultationer på högskola och universitet. Det finns ingen samordning i dag för denna målgrupp, så detta är ett sätt att samordna aktörer. 

En vuxenutbildning bättre möjligheter

Titeln på konferensen är hämtad från gruv- och sfiutredning. Första talare är Geoff Erici som presenterar GRUV-utredningen.

De som genomförde utbildningen var jurister, skolverket, csn. 

I landets kommuner gör alla vi väldigt olika när det gäller organisering och undervisning på grundläggande nivå. 

Förändring på svenska som andraspråk och grundläggande. Tre saker från sfi som ska genomsyra, en tydlig bas. Mer individualisering inom sfi, mer samhällsorientering, en tydlig koppling till arbetslivet. 

Svenska som andraspråk på grundläggande blir således överflödig. Många efter SFI klarar inte sva1, en del klarar det, inte alla. En ny kurs som ska utrikta sig mot mer utbildning. En del elever behöver den, andra inte. Kan läsas parallellt. Den kursen placeras på grundnivå och skiljer sig sen från sfi - 400 verksamhetspoäng. 

Man kan söka tillstånd hela året, men verksamheten måste påbörjas inom 12 månader. Skolinspektionen granskar. Kommunen ska ha insyn men inte vetorätt. 

Hur ska pengsystemet fungera? Pengen beräknas och utgår ifrån studieväg. Samma princip som för beräkning av kostanden som för friskolor barn/ungdom. Tre olika belopp utifrån studieväg. 

Malmö stad om att medvetandegöra för att möjliggöra i förskolan

Ett projekt där genuspedagoger möter förskollärare och forskare och ställer frågan: Hur möter vi barnens perspektiv? Professionella samtal har hållts utan irrelevanta utvikningar i vardagsbestyr. Vikten av att mötas på en ny plats för att bryta upp hegemoniska strukturer. När vi pratar om hur vi gör i skolan, i tre perspektiv, då händer något häftigt. När det gäller teoribildning pratar vi OM hur vi ska göra. Vi pratar OM barns perspektiv. Men vad tänker barnen? Har barnen delaktighet, inflytande och därmed också makt. Den som äger orden och kan argumentera äger också vad som är rätt. Språkande är en aktiv handling. Barnet är en språkande aktör. Barnet språkar för att lära. Barnens aktörskap i sitt lärande. Pedagogens uppgift är att lyssna på barnen och hänga med. I projektet har deltagarna valt att rikta blicken mot pedagogen. Om pedagogen babblar på och styr och ställer blir utrymmet att tala och agera begränsat för barnet. I projektet används kameran som verktyg. Genom att filma olika situationer blir vi medvetna om vad pedagoger gör. I tvärgrupper analyserades filmerma. Att titta på sig själv på tillsammans med andra var svårt, jobbigt och väldigt lärorikt. 

Det var väldigt intressant att se hur pedagogerna filmade måltider med barnen och hur de sedan förändrade hela det pedagogiska upplägget kring måltiderna. Vi fick se filmen före och filmen efter. När en måltid kan förändras så mycket genom att ge barnen inflytande och delaktighet känner jag att det är så mycket som kan förändras i skolan hela vägen. 

Läsa mellan raderna

Efter en mycket god lunch med torskrygg är det dags för en föreläsning om att läsa mellan raderna. Titeln är "Läsa mellan raderna - dialogisk strategiundervisning" föreläser gör Malin Granström, språk-, läs- och skrivutvecklare i Värmland tillsammans med Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. De inleder genom att prata om lässtrategin visualisera. Vad innebär egentligen lässtrategin visualisera. Inte bara ta hjälp av inre bilder utan också att se, visualisera texten som en serie händelser. Bilden kan vara en realistisk bild eller något hämtad från en tecknad film. Att komma igång kan vara med hjälp av personlig erfarenhet, personliga bilder är bra men det finns också risker att före eleverna alltför långt bort från texten.

Sedan fortsätter de med att tala om sitt projekt - dialogisk strategiundervisning. Mikael Tornberg berättar hur de designar olika undervisningsupplägg som prövas i klasser. De försöker sedan på olika sätt spåra hur effektiva dessa upplägg är. De börjar med förtest och avslutar med eftertest. Det är ett samarbete mellan lärare och forskare.

Vi lärare behöver få veta beprövade sätt att förbättra läsningen. Nu har alla lärare olika kriterier för vilken undervisning som förbättrar läsningen. Den modellen som Karlstad har jobbat fram är en dialogisk stategiundervisning. De vill undvika ett mekaniskt övande av olika strategier. 

De lässtrategier som används. De vill inte kalla upplägget för ett recept med det fungerade väl

I projektet användes noveller och utmanande skrivande. Elever i årskurs 7 gör detta. Många lärare menade att både novellen och skrivuppgiften var för svår för eleverna. 

Vi vet att lärande sker genom samtal och sätta ord på sina tankar och ges möjligheter att ta ställning och motivera.

Eleverna ges möjlighet att förklara för varandra. Inte bara i eget tyckande och tänkande. 

Vad lär sig eleverna egentligen? Vad är resultatet i ett forskningsperspektiv? Hur kan elevernas förbättrade läsförståelse mätas? De har testat eleverna med traditionella läsförståelsetester som är hämtade från NP. De blir väldigt osäkra på om NP är ett bra mått på vad eleverna kan. Gruppen ökade sin läsförståelse markant. Det kan inte bero på slumpen. 

Skillde sig resultatet mellan olika grupper inom gruppen? De elever med sämst resultat ökade sina resultat mest. De eleverna med högst resultat gjorde knappt någon ökning. Modellen får inte bli för mekanisk med elever som hela tiden pratar på metaspråk om texten. Strategierna får inte skymma sikten för texten. 

Målet är att lässtrategierna ska bli automatiserade. När ni läser och det dyker upp en tanke, sätt en post-it-lapp där. Fundera efteråt vilken lässtrategi som används vid varje lapp. Eleverna kan skriva eller rita på lappen.