Läsa mellan raderna

Efter en mycket god lunch med torskrygg är det dags för en föreläsning om att läsa mellan raderna. Titeln är "Läsa mellan raderna - dialogisk strategiundervisning" föreläser gör Malin Granström, språk-, läs- och skrivutvecklare i Värmland tillsammans med Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. De inleder genom att prata om lässtrategin visualisera. Vad innebär egentligen lässtrategin visualisera. Inte bara ta hjälp av inre bilder utan också att se, visualisera texten som en serie händelser. Bilden kan vara en realistisk bild eller något hämtad från en tecknad film. Att komma igång kan vara med hjälp av personlig erfarenhet, personliga bilder är bra men det finns också risker att före eleverna alltför långt bort från texten.

Sedan fortsätter de med att tala om sitt projekt - dialogisk strategiundervisning. Mikael Tornberg berättar hur de designar olika undervisningsupplägg som prövas i klasser. De försöker sedan på olika sätt spåra hur effektiva dessa upplägg är. De börjar med förtest och avslutar med eftertest. Det är ett samarbete mellan lärare och forskare.

Vi lärare behöver få veta beprövade sätt att förbättra läsningen. Nu har alla lärare olika kriterier för vilken undervisning som förbättrar läsningen. Den modellen som Karlstad har jobbat fram är en dialogisk stategiundervisning. De vill undvika ett mekaniskt övande av olika strategier. 

De lässtrategier som används. De vill inte kalla upplägget för ett recept med det fungerade väl

I projektet användes noveller och utmanande skrivande. Elever i årskurs 7 gör detta. Många lärare menade att både novellen och skrivuppgiften var för svår för eleverna. 

Vi vet att lärande sker genom samtal och sätta ord på sina tankar och ges möjligheter att ta ställning och motivera.

Eleverna ges möjlighet att förklara för varandra. Inte bara i eget tyckande och tänkande. 

Vad lär sig eleverna egentligen? Vad är resultatet i ett forskningsperspektiv? Hur kan elevernas förbättrade läsförståelse mätas? De har testat eleverna med traditionella läsförståelsetester som är hämtade från NP. De blir väldigt osäkra på om NP är ett bra mått på vad eleverna kan. Gruppen ökade sin läsförståelse markant. Det kan inte bero på slumpen. 

Skillde sig resultatet mellan olika grupper inom gruppen? De elever med sämst resultat ökade sina resultat mest. De eleverna med högst resultat gjorde knappt någon ökning. Modellen får inte bli för mekanisk med elever som hela tiden pratar på metaspråk om texten. Strategierna får inte skymma sikten för texten. 

Målet är att lässtrategierna ska bli automatiserade. När ni läser och det dyker upp en tanke, sätt en post-it-lapp där. Fundera efteråt vilken lässtrategi som används vid varje lapp. Eleverna kan skriva eller rita på lappen.