Evaluerande genre

I tisdags mötte jag igen, fem lärare med fem olika viljor och massor med gemensam erfarenhet av att få människor att växa och utvecklas. Tillsammans tog vi oss an den evaluerande genren (gruppen hade läst kapitlet om den evaluerande genren i Låt språket bära). Jag gick igenom den argumenterande genren på ett sätt som kan härmas och genomföras med eleverna. Samtidigt som jag lär ut den argumenterande genren - i genrepedagogiken - modellerar jag, visar hur detta kan genomföras med eleverna.

Kunskapsinventering
Vi började med att inventera gruppens kunskaper genom att gå den argumenterande genrens struktur tillsammans på tavlane och kom fram till att det finns, en rubrik, en inledning, åsikt - tes, argument och slutsats. Kunskaperna inventerades i gruppen . Efter det fick kursdeltagarna diskutera var den argumenterande genren förekommer. De sade att den förekommer både muntligt och skriftligt.

• Politiska debatter
• Insändare
• Debattinlägg
• Reklam
• Twitter
• Facebook

Vi diskuterade att det finns stora skillnader mellan ett inlägg i debatten (som kan vara ett twitterinlägg, en intagrambild eller en insändare) och ett debattinlägg (som är en textgenre som vanligtvis förekommer i tidningar (både pappers och på nätet). Stora diskussioner är nödvändiga för att förstå, men det gäller att vara medveten om att det också kan bli förvirrande, eftersom som ord och begrepp kan likna varandra med referera till helt olika saker. Vi diskuterade fördelen med att arbeta just med argumenterade text och inget annat - för att lära sig den. Sedan kan eleverna i ett annat steg, arbeta med twitter, bilder eller film för att föra fram sina åsikter - men det finns stora fördelar med en sak i taget. 

Modalitet och bindeord

Vi fortsatte sedan med att diskutera modalitet, argumentens styrka. Maria och Jonna agerade elev och lärare. Maria kom till Jonna med åsikten: Jag bör få betyget A, medan Jonna var av åsikten att Maria bör få betyget C. Modaliteten uttrycket argumentens styrka. De andra fick prova med Niklas som lärare, och: Du får betyget C, där eleven ville ha betyget A. 

• Du får inte betyget A 
• Du kan få betyget A 
• Du bör få betyget A 
• Du måste få betyget A 
• Du får betyget A

Eleverna behöver öva på modalitet i olika situationer för att kunna använda det i både muntliga och skriftliga texter. Jag hoppas att vi under kursens gång kan komma på fler sätt att arbeta med modalitet. Vi gick också igenom de vanligaste bindeorden i den argumenterade texter: eftersom, för att, därför att

Övertyga andra - argumentera för din sak

Kursdeltagarna delas sedan i två mot tre. Maria och Jonna fick agera svenska som andraspråkslärare och rektor som skulle övertyga tre ämneslärare (Niklas, Desiree och Yvonne) att börja arbeta genrepedagogiskt. Båda sidorna fann argument för sin sak, och det blev en levande diskussion. Efter diskussionen erkände Niklas grupp att de hade svårt att finna argument eftersom de egentligen höll med Maria och Jonna.

Skriva i grupp

Efter det visade jag en argumenterande text som jag dekonstruerade tillsammans med kursdeltagarna. De fick sedan instruktionen av skriva en argumenterande text att alla lärare i skolan bör arbeta genrepedagogiskt. Här får kursdeltagarna prova på erfarenheter att själva vara elever, samtidigt som de lär sig den argumenterade genrens struktur och terminologi enligt genrepedagogiken.  De två texterna publiceras på lärarbloggarna och sedan dekonstruerade vi dem tillsammans och gick igenom hur de svarade mot den argumenterade genren. I diskussionen användes genrepedagogisk terminologi. 

Men var lärde sig egentligen kursdeltagarna av dagen om den evaluerande genren? Är detta något de kommer använda sig av i framtiden? Deltagarna skriver en reflektion på sin egen blogg. Se länkarna till höger. 

Gemensamt skrivande

Lärarna provar på gemensamt skrivande och knåpar ihop en argumenterande text om genrepedagogikens förtjänster.

Genrepedagogiken en medelväg

Hur ser vi egentligen på grammatik i språkundervisningen och vilken grammatik förespråkas inom genrepedagogiken? Här betonar Rose & Martin på s. 26 i Learning to Write, att man inte lär sig språk genom att memorera kontraster i språkens grammatiska system utan genom att erfara kontraster i olika texter. Det är en väsentlig skillnad. 

Rose och Martin skriver också hur genrepedagogiken tar medelvägen mellan två ytterligheter. Den ena ytterligheter är en mycket grammatikorienterad undervisning som startar med språket som system och går igenom olika regelsystem. Olika dekontextualiserade textfragment används i syfte att förklara olika grammatiska regler. Den andra ytterligheten är konstruktivism där man utgår ifrån en helhetssyn på språket och att språket kommer inifrån människan. Språkundervisning bygger på individens frihet att uttrycka sin egen mening. Avståndstagande från explicit språkundervisning gör att eleverna får förlita sig på en undervisning där mycket är underförstått. Här tar genrepedagogiken en medelväg, menar Rose & Martin, s 28. 

Vad tycker ni andra som läser genrepedagogik med mig? Eller övriga också för den delen. Personligen har jag varit en övertygad konstruktivist, även om jag kanske inte tog till mig alla bitar. Konstruktivismen var det som förespråkade på lärarhögskolan när jag gick där. På senare år har jag ändrat mig och ser nu stora fördelar med genrepedagogiken. Skriv gärna er uppfattning här under.

Gapet mellan eleverna minskar med genrepedagogik

Jag läser just nu Learning to Write, Reading to Learn - Genre, Knowledge and Pedagogiy in the Sydney School av David Rose and J.R. Martin. Den presenterar forskning om: "Sydney School". Forskningen bygger på 30 års utveckling av genrepedagogiken. Det är mycket intressant som skrivs i boken. Bland annat hur genrepedagogiken minskar glappet mellan högpresterade och lågpresterande elever.

"Vanlig" undervisning

Den första modellen visar en "vanlig" undervisning där högpresterade elever får svårare uppgifter för varje steg som de klarar medan lågpresterande får enklare uppgifter. Detta förhållningssätt bygger på både traditionell och konstruktivistisk pedagogik. Det refereras till Hattie och säger att nivågruppering eller individuella instruktioner inte är mer effektivt än lärande i grupp.

Genrepedagogisk undervisning

Den andra modellen visar en grupp elever som får genrepedagogisk undervisning. Alla elever gör samma uppgifter men läraren går noggrant igenom varje uppgift och finns med och stöttar hela vägen. Glappet minskar. De högpresterande utvecklas, och de lågpresterande utvecklar och kommer ikapp det högpresterande. 

Agerande vid konflikt - Kompetensutvecklingsdag

Lösning är ärligt utforskande av den andra personens angelägenheter. Kommunicera istället för försvar.

Minuttid

Blunda en minut och tänk att du är den andra, tänk dig in i hens situation. Det förbättrar möjligheten till att lösa konflikten avsevärt.

Enbart empatisk förnåga räcker inte. Det måste vara verkstad också. Vi kan prata om empatid. Att de som har mer tid, är mer empatiska. Försök visar att de som har mer tid, är mindre stressade i större utsträckning visar empati i olika situationer. Vi behöver tillräckligt med tid för att kunna ha en säker miljö. 

Samtal vid konflikt

# Om jag hade varit som du så hade jag...

# Använd "och" i stället för "men" vid framförande av kritik. Positivt språk :)

Interaktion och bloggande

Så var det dags igen för genrepedagogikkurs. I går mötte jag 5 entusiastiska lärare som ska lära sig mer och språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. En av lärarna arbetar på något som kallas för vägvalet, vilket innebär att vägleda människor till arbete eller studier. De andra lärarna undervisar i svenska som andraspråk på olika nivåer från sfi till gymnasiekurser. Lärarna fick börja med att fundera över fem grundläggande principer för lärande. 

• Interaktion
• Stöttning
• Sammanhang/kontext
• Introduktion/förförståelse
• Intresse/motivation

Interaktion var det första som kom upp. Utan interaktion inget lärande var något som de alla var överens om. Efter denna diskussion bad jag lärarna att plocka ut 5 nyckelbegrepp för genrepedagogik. Lärarna kom fram till att tre begrepp redan tagits upp. De ville lägga till två till. 

• Interaktion
• Stöttning
• Sammanhang/kontext
• Genre
• Cirkelmodellen

Vad menas som menas med språkfärdighet blev nästa diskussionsfråga. Lärarna fick i uppgift att diskutera de fyra komponenterna form, funktion, innehåll och strategi i form av aspekter (Hajer s. 29). Vilken aspekt av språkfärdighet kännetecknas deras egen undervisning främst av? Maria sade sig arbeta främst med den funktionella aspekten av språk i sin undervisning. Hon menade att språkanvändningen alltid måste vara i fokus eftersom det motiverar eleverna. Om eleverna inte kan använda sitt nya språk, är undervisningen inte meningsfull. Sfi-lärarna tyckte att det var svårare att arbeta med den strategiska aspekten eftersom den kom senare i språkinlärningen menade de. Möjligtvis kunde detta göras i D-kursen. Vi tittade sedan på ett reklamklipp:

 

Jag ställde frågan till lärarna hur de kunde arbeta med detta klipp i sin undervisning och få med alla aspekterna. Desiree sade sig vilja utgå från den semantiska aspekten och arbeta med begreppen och omvärldskunskap. Här kanske inte den lingvistiska aspekten var så intressant. Vi pratade om att alla aspekter kan användas. Om man vill arbeta med den lingvistiska aspekten, kan eleverna skriva enklare texter av olika slag exempelvis: berätta om ett barndomsminne kring godis eller sötsaker.Vi kom också in på några sidospår, exempelvis vad företeelsen "lördagsgodis" egentligen har sin grund i, de så kallade Vipeholmsexperimenten. 

Efter det så gjordes två studiegrupper. En grupp med Maria och Yvonne. Medan den andra gruppen blev Jonna, Niklas och Desiree. 

Avslutningsvis gjorde alla lärare en egen blogg som finns länkade här på sidan.