Hur ser vi egentligen på grammatik i språkundervisningen och vilken grammatik förespråkas inom genrepedagogiken? Här betonar Rose & Martin på s. 26 i Learning to Write, att man inte lär sig språk genom att memorera kontraster i språkens grammatiska system utan genom att erfara kontraster i olika texter. Det är en väsentlig skillnad.
Rose och Martin skriver också hur genrepedagogiken tar medelvägen mellan två ytterligheter. Den ena ytterligheter är en mycket grammatikorienterad undervisning som startar med språket som system och går igenom olika regelsystem. Olika dekontextualiserade textfragment används i syfte att förklara olika grammatiska regler. Den andra ytterligheten är konstruktivism där man utgår ifrån en helhetssyn på språket och att språket kommer inifrån människan. Språkundervisning bygger på individens frihet att uttrycka sin egen mening. Avståndstagande från explicit språkundervisning gör att eleverna får förlita sig på en undervisning där mycket är underförstått. Här tar genrepedagogiken en medelväg, menar Rose & Martin, s 28.
Vad tycker ni andra som läser genrepedagogik med mig? Eller övriga också för den delen. Personligen har jag varit en övertygad konstruktivist, även om jag kanske inte tog till mig alla bitar. Konstruktivismen var det som förespråkade på lärarhögskolan när jag gick där. På senare år har jag ändrat mig och ser nu stora fördelar med genrepedagogiken. Skriv gärna er uppfattning här under.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar