Interaktion och bloggande

Så var det dags igen för genrepedagogikkurs. I går mötte jag 5 entusiastiska lärare som ska lära sig mer och språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. En av lärarna arbetar på något som kallas för vägvalet, vilket innebär att vägleda människor till arbete eller studier. De andra lärarna undervisar i svenska som andraspråk på olika nivåer från sfi till gymnasiekurser. Lärarna fick börja med att fundera över fem grundläggande principer för lärande. 

• Interaktion
• Stöttning
• Sammanhang/kontext
• Introduktion/förförståelse
• Intresse/motivation

Interaktion var det första som kom upp. Utan interaktion inget lärande var något som de alla var överens om. Efter denna diskussion bad jag lärarna att plocka ut 5 nyckelbegrepp för genrepedagogik. Lärarna kom fram till att tre begrepp redan tagits upp. De ville lägga till två till. 

• Interaktion
• Stöttning
• Sammanhang/kontext
• Genre
• Cirkelmodellen

Vad menas som menas med språkfärdighet blev nästa diskussionsfråga. Lärarna fick i uppgift att diskutera de fyra komponenterna form, funktion, innehåll och strategi i form av aspekter (Hajer s. 29). Vilken aspekt av språkfärdighet kännetecknas deras egen undervisning främst av? Maria sade sig arbeta främst med den funktionella aspekten av språk i sin undervisning. Hon menade att språkanvändningen alltid måste vara i fokus eftersom det motiverar eleverna. Om eleverna inte kan använda sitt nya språk, är undervisningen inte meningsfull. Sfi-lärarna tyckte att det var svårare att arbeta med den strategiska aspekten eftersom den kom senare i språkinlärningen menade de. Möjligtvis kunde detta göras i D-kursen. Vi tittade sedan på ett reklamklipp:

 

Jag ställde frågan till lärarna hur de kunde arbeta med detta klipp i sin undervisning och få med alla aspekterna. Desiree sade sig vilja utgå från den semantiska aspekten och arbeta med begreppen och omvärldskunskap. Här kanske inte den lingvistiska aspekten var så intressant. Vi pratade om att alla aspekter kan användas. Om man vill arbeta med den lingvistiska aspekten, kan eleverna skriva enklare texter av olika slag exempelvis: berätta om ett barndomsminne kring godis eller sötsaker.Vi kom också in på några sidospår, exempelvis vad företeelsen "lördagsgodis" egentligen har sin grund i, de så kallade Vipeholmsexperimenten. 

Efter det så gjordes två studiegrupper. En grupp med Maria och Yvonne. Medan den andra gruppen blev Jonna, Niklas och Desiree. 

Avslutningsvis gjorde alla lärare en egen blogg som finns länkade här på sidan.