Academic power

Academic power berättar om ett projekt på vuxenutbildningen i Luleå. De börjar med att visa en film som visar utländska akademiker med okvalificerade jobb. AP har försökt hitta en metod för att få in akademiker på det arbetsmarknad som de utbildat sig för.

Det är ett stort samverkansprojekt med många samarbetspartners bland annat mångkulturellt centrum. Målet är att tillvarata akademikernas projekt.

Delmål 1 är att jobba mycket med olika presentationstekniker. Det räcker inte med formella meriter utan du måste kunna presentera dig och dina erfarenheter. Det andra delmålet är att öka akademikernas nätverk genom olika nätverksprogram. De har en mentorskapsprogram med mentorer i arbetslivet. De gör olika studiebesök och bjuder in goda förebilder, de som har lyckats. Det som är unikt är att tidiga insatser erbjuds. Delmål tre är att ge bättre kunskaper om arbetsmarknaden, fördjupade vägledning under hela projektet. Ett lärande kring soft skills som fikapauser och annat. De inrättar studieplaner tillsammans med eleven. Om inte vägledning erbjuds vilka står för vägledningen? Jo det är deras landsmän som bott länge i Sverige, informationen kan vara väldigt inaktuell. Delmål 4 är samordnande aktiviteter i samarbete med Botkyrka. De ger också möjligheter till auskultationer på högskola och universitet. Det finns ingen samordning i dag för denna målgrupp, så detta är ett sätt att samordna aktörer. 

En vuxenutbildning bättre möjligheter

Titeln på konferensen är hämtad från gruv- och sfiutredning. Första talare är Geoff Erici som presenterar GRUV-utredningen.

De som genomförde utbildningen var jurister, skolverket, csn. 

I landets kommuner gör alla vi väldigt olika när det gäller organisering och undervisning på grundläggande nivå. 

Förändring på svenska som andraspråk och grundläggande. Tre saker från sfi som ska genomsyra, en tydlig bas. Mer individualisering inom sfi, mer samhällsorientering, en tydlig koppling till arbetslivet. 

Svenska som andraspråk på grundläggande blir således överflödig. Många efter SFI klarar inte sva1, en del klarar det, inte alla. En ny kurs som ska utrikta sig mot mer utbildning. En del elever behöver den, andra inte. Kan läsas parallellt. Den kursen placeras på grundnivå och skiljer sig sen från sfi - 400 verksamhetspoäng. 

Man kan söka tillstånd hela året, men verksamheten måste påbörjas inom 12 månader. Skolinspektionen granskar. Kommunen ska ha insyn men inte vetorätt. 

Hur ska pengsystemet fungera? Pengen beräknas och utgår ifrån studieväg. Samma princip som för beräkning av kostanden som för friskolor barn/ungdom. Tre olika belopp utifrån studieväg. 

Malmö stad om att medvetandegöra för att möjliggöra i förskolan

Ett projekt där genuspedagoger möter förskollärare och forskare och ställer frågan: Hur möter vi barnens perspektiv? Professionella samtal har hållts utan irrelevanta utvikningar i vardagsbestyr. Vikten av att mötas på en ny plats för att bryta upp hegemoniska strukturer. När vi pratar om hur vi gör i skolan, i tre perspektiv, då händer något häftigt. När det gäller teoribildning pratar vi OM hur vi ska göra. Vi pratar OM barns perspektiv. Men vad tänker barnen? Har barnen delaktighet, inflytande och därmed också makt. Den som äger orden och kan argumentera äger också vad som är rätt. Språkande är en aktiv handling. Barnet är en språkande aktör. Barnet språkar för att lära. Barnens aktörskap i sitt lärande. Pedagogens uppgift är att lyssna på barnen och hänga med. I projektet har deltagarna valt att rikta blicken mot pedagogen. Om pedagogen babblar på och styr och ställer blir utrymmet att tala och agera begränsat för barnet. I projektet används kameran som verktyg. Genom att filma olika situationer blir vi medvetna om vad pedagoger gör. I tvärgrupper analyserades filmerma. Att titta på sig själv på tillsammans med andra var svårt, jobbigt och väldigt lärorikt. 

Det var väldigt intressant att se hur pedagogerna filmade måltider med barnen och hur de sedan förändrade hela det pedagogiska upplägget kring måltiderna. Vi fick se filmen före och filmen efter. När en måltid kan förändras så mycket genom att ge barnen inflytande och delaktighet känner jag att det är så mycket som kan förändras i skolan hela vägen. 

Läsa mellan raderna

Efter en mycket god lunch med torskrygg är det dags för en föreläsning om att läsa mellan raderna. Titeln är "Läsa mellan raderna - dialogisk strategiundervisning" föreläser gör Malin Granström, språk-, läs- och skrivutvecklare i Värmland tillsammans med Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. De inleder genom att prata om lässtrategin visualisera. Vad innebär egentligen lässtrategin visualisera. Inte bara ta hjälp av inre bilder utan också att se, visualisera texten som en serie händelser. Bilden kan vara en realistisk bild eller något hämtad från en tecknad film. Att komma igång kan vara med hjälp av personlig erfarenhet, personliga bilder är bra men det finns också risker att före eleverna alltför långt bort från texten.

Sedan fortsätter de med att tala om sitt projekt - dialogisk strategiundervisning. Mikael Tornberg berättar hur de designar olika undervisningsupplägg som prövas i klasser. De försöker sedan på olika sätt spåra hur effektiva dessa upplägg är. De börjar med förtest och avslutar med eftertest. Det är ett samarbete mellan lärare och forskare.

Vi lärare behöver få veta beprövade sätt att förbättra läsningen. Nu har alla lärare olika kriterier för vilken undervisning som förbättrar läsningen. Den modellen som Karlstad har jobbat fram är en dialogisk stategiundervisning. De vill undvika ett mekaniskt övande av olika strategier. 

De lässtrategier som används. De vill inte kalla upplägget för ett recept med det fungerade väl

I projektet användes noveller och utmanande skrivande. Elever i årskurs 7 gör detta. Många lärare menade att både novellen och skrivuppgiften var för svår för eleverna. 

Vi vet att lärande sker genom samtal och sätta ord på sina tankar och ges möjligheter att ta ställning och motivera.

Eleverna ges möjlighet att förklara för varandra. Inte bara i eget tyckande och tänkande. 

Vad lär sig eleverna egentligen? Vad är resultatet i ett forskningsperspektiv? Hur kan elevernas förbättrade läsförståelse mätas? De har testat eleverna med traditionella läsförståelsetester som är hämtade från NP. De blir väldigt osäkra på om NP är ett bra mått på vad eleverna kan. Gruppen ökade sin läsförståelse markant. Det kan inte bero på slumpen. 

Skillde sig resultatet mellan olika grupper inom gruppen? De elever med sämst resultat ökade sina resultat mest. De eleverna med högst resultat gjorde knappt någon ökning. Modellen får inte bli för mekanisk med elever som hela tiden pratar på metaspråk om texten. Strategierna får inte skymma sikten för texten. 

Målet är att lässtrategierna ska bli automatiserade. När ni läser och det dyker upp en tanke, sätt en post-it-lapp där. Fundera efteråt vilken lässtrategi som används vid varje lapp. Eleverna kan skriva eller rita på lappen. 

Systematiskt kvalitetsarbete i Kalix

Konferensens andra dag visar flera exempel på skolutvecklingsprojekt där lärare och forskare samverkar, där perspektiv från undervisningen möter forskningsperspektivet. För ut är Lindvall och Persson tillsammans med Gunilla Molly

De berättar om processen i ett systematiskt kvalitetsarbetesperspektiv. Syftet med arbetet var:

De utgick ifrån skolverkets allmänna råd om kvalitetsarbete (se tidigare inlägg i dag). De talar om att ställa de viktiga frågor till själv. Håller jag på med det som jag ska göra i undervisningen? De använde den här modellen med Gunilla Molloy som handledare.

De jobbar på Mannhemsskolan som har 17-grupper. Inte mer än 17 elever i varje grupp. Har fallit väl ut. Varje elev och lärare har en egen dator. De frågeställningar som de utgick från var:

Första frågan gällde att fråga eleverna - fokusgrupper. Den andra frågan gällde lärarna själva - analys av elevertexter. De fick sig en tankeställare hur de faktiskt bedömer, tog bort namn och fick sig en tankeställare. De satte in åtgärder.

Handledaren ser skogen. Vi lärare fokuserar ofta på träden. Bra med en person som har överblicken. För att förändra ett helt arbetslag behövs något som inspirerar mot ett gemensamt mål. Kan vara åka på konferens eller att bjuda in en föreläsare. Gunilla Molloy fortsätter.

Gunilla fortsätter på spåret som Erica Jonvallen tog upp igår att det skett en positiv förändring i debatten kring skolan. Gunilla vill ändå poängtera att vi till skillnad från läkare först får fortbildning när det går neråt i skolan. Det är så dags då, skämtar hon. Finns det en metafor för lärarnas lärande? Kompletteringsforbildning är inte foundation som man stryker på, utan det är peeling säger Molloy och peeling kan vara en ganska smärtsam process, menar hon. I går bytte Körling ut elev mot lärare i läroplanen. Intressant! Lärarna måste läsa. Lärarna måste också skriva. Lärarna måste läsa och skriva det som eleverna läser och skriver.

Svenskläraren behöver kunna erbjuda ett bibliotek med böcker i sin erfarenhet. Många lärarstudenter suckar över begreppet "historiska" och "kulturella" sammanhang. Gunilla läser en dikt ur Petter nya bok, hon läser också Petters kommentar kring dikten. På så vis visad Gunilla hur den historiska och kulturella kontexten inte behöver vara litteraturhistoria.

Gunilla fortsätter med att berätta om arbetet med skolan i Kalix. Gunilla berättar hur man kan ifrågasätta och problemtisera den egna undervisningen. Om man har läst en bok själv vill man inte skriva en recension eller skriva om från presens till preteritum. Vad är det mina elever behöver? Vad tror jag att de behöver. Jag som lärare behöver komma bort ifrån undervisningssagan om min egen undervisnings förträfflighet.

Killarna i grunskolan i Kalix

Vad ska elevena läsa och varför? Kanske för att:

Inledning Dag 2 - läs- och skrivutveckling

Dagens första punkt är systematiskt kvalitetsarbete med Marie Sedvall. Vad innebär systematiskt kvalitetsarbete i skolan? Det finns ett krav på att kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Det ska se systematiskt och kontinuerligt. Inriktningen ska vara de nationella målen för utbildningen alltså inte kommunala mål. Här kan ni se hela power-pointen i pdf:

Skolverket har gett ut en text om systematiskt arbete. Det finns olika faser.

Systematiken är att få de här faserna att hänga ihop. Det bedrivs hela tiden i det dagliga arbetet. Jag känner igen denna cirkelmodell utifrån vårt arbete med språkutvecklande matematik. Precis som vi utförs kvalitetsarbete i vår dagliga undervisning menar skolverket att vi ska arbete i skolan.

Hur vet vi att vuxenutbildningen faktiskt skapar förutsättningar för alla elever att nå sina mål? Kan vi göra en gemensam analys? Varför ska vi genomföra kvalitetsarbete?

Systematiskt kvalitetsarbete är väldigt tydligt kopplat till den senare forskningen. Det krävs ett tillitsfullt klimat där lärare kan erkänna svagheter för varandra, för att analysera och komma vidare. Viktigt i kvalitetsarbete är uppföljning av skolans arbete. Uppföljning är saklig information som inte värderar. Hur använder vi  informations som finns. Vilken information har vi på vuxenutbildningen? Var brister vi? Har vi kartlagt den information vi har för att göra en nulägesbeskrivning. Man behöver analyser bakåt. Vad är det som gör att människor lär sig. Vad är det som påverkar måluppfyllelsen? Vad kan vi göra?

På skolor är man duktiga på att "göra" medan man behöver stanna upp och analysera och diskutera. Nu ska vi ha en workshop tillsammans och diskutera en fiktiv skolas, novemberskolan, resultat utifrån att vi är läs- och skrivutvecklare. På varje skola är vi nyckelpersoner. Vi träffas tillsammans och diskuterar olika skolors resultat. 

Det är viktigt att analysera bakåt. Vad beror det på. Det är viktigt att inte direkt hitta lösning "göra" utan att lägga fokus på analysen. Men hur ska vi tänka på vuxenutbildningen?

Kunskapsuppdraget möter värdegrundsuppdraget.

Trevligt att möta, Tommy Eriiksson en f.d. kollega från Farsta nu,era undervisningråd på skolverket. Han berättade om sex och samlevnad i skolans uppdrag numera Inskrivet i kursplanerna på ett helt annat sätt än tidigare. Han inleder med lite historik och berättat att sedan 1955 har sex- och samlevnad varit obligatoriskt i skolan. Det har varit olika fokus i undervisningen genom åren. På 80-talet hiv-aids, 90-talet hbt medan 2000 handlat om ett normkritiskt förhållningssätt. Hur undervisningen i sex- och samlevnad ser ut är väldigt varierande mellan skolor. Tommy berättar också att de flesta länder i europa har inte obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning i skolan.

Tommy frågar: Varför ska vi ha sex- och samlevnad? Vi diskuterar. Tommy plockar upp våra diskussioner  och menar att sex- och samlevnad ofta får en ensidig biologisk prägel. Sexual praktik kropp när det istället kan handla om normer hur vi ska vara som tjejer och killar.  Vi samtalar om detta kan vi stärka identitet och självkänsla. Vi pratar också hur frågan kan göras större till att handla om mänskliga rättigheter och demokrati. 

För många ungdomar idag är internet är den primära källan till info. Här kan undervisningen erbjuda exklusivitet med möjligheten till samtalet, reflektionen och analysen. Frågor diskuteras med andra. Alla vet att det är bra att använda kondom som skydd mot både graviditet och sjukdomar. Men attityder, normer till användningen av preventivmedel behöver diskuteras.  Vad är sex- och samlevnad? Vi behöver använda ett vidgat begrepp? Många vill ha mer och bättre undervisning med samtal och reflektion. Hur gör vi för att fånga problem som dyker upp? När någon har fördomar om hiv sprids. Var femte svensk har fortfarande åsikter om hiv. 

Undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. 

Ämnesperspektivet som en del av en helhet. Konferenser under våren 2014 - se skolverkets hemsida.

Vad innebär naturvetenskapliga aspekter på lust + en diskussion kring lust och normer? Hur genomför man det i sin undervisning i nk1?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet - vad menas med det?

Både utbildningen och undervisningen ska vila på Vetenskaplig grund och beprövad står det i skollagen 1 kapitel 5 . Vad är det? Och vad betyder det? Eva Minten, undervisningsråd på  skolverket tar upp att det handlar om hur ämneskunskaper ska förmedlas men också värdegrund. Det riktar sig således till alla i skolsystemet. 

Vad är vetenskaplig grund? Det innebär att man använder sig av forskningsrön, att man är uppdaterad inom sitt område. Minten berättar att nya forskningsrön finns på skolverket/forskning. Det andra är att jag som jobbar i skolan ska arbeta på ett vetenskapligt sätt som innebär att jag:

*ifrågasätter

*kritiskt granskar

*observerar och analyserar för att förändra.

Det är således Inte bara läsa och göra som gäller. Utan Granskar jag det jag gör i min egen verksamhet? Har det relevans, har vi behov av detta. En kollegial diskussion bör föras.

Den beprövade erfarenheten, vad är det? Prövad, dokumenterad och genererad av många. Det lärarna eller en lärare har gjort på en skola är inte beprövad erfarenhet men det kan vara början till en beprövad erfarenheten. 

*Nya idéer prövas fram av kollegor genom diskussion

*Idéerna skrivs fram.

*Idéerna systematiseras för att kunna föras vidare. 

*Även den beprövade erfarenheten  kräver ett kritiskt förhållningssätt, jmf åderlåtning som länge ansågs förbättra hälsan.

Vad menas med evidens? Evidens kan ske på olika nivåer

 

Evidendbaserad policy skolverk

Evidensbaserade metoder, t. Ex formativ bedömning

Evidensbaserad praktik, hur jag gör i mitt klassrum 

Elevernas delaktighet generellt låg. Hur får vi eleverna mer delaktiga i ett utvecklingsarbete? Arbetslagsträffar där man bjuder in elever - fram och tillbakatänk. 

Exempel på evidens i praktiken

Ett tillåtande arbetsklimat

Kollegialt lärande, bjud in forskare

Formativ bedömning, återkoppling

Inkludering - man gör grupper i gruppen

Pedagogiskt ledarskap

Arbeta med tillitsfullt klimat

Fokusera några mål

Kollegiala samtal

Läsa och diskutera forskning

Läs- och skrivutveckling - vad står vi i dag?

Jag är på NCS - Nationellt centrum för läs- och skriv utveckling - årliga konferens. Föreståndare Erica Jonvallen inleder med att berätta om året som gått. Hon tar upp att hon tycker sig se att det har blivit bättre på många sätt och menar att den negativa debatten i media har vänt. Från att medierna har fokuserat på problem och att elever inte lär sig något i skolan är nu lärarnas lärande i fokus. Det skrivs mer positivt om skolan och skolutveckling. Konferensen riktar sig till språk-, läs- och skrivutvecklare oavsett hur uppdragen ser ut så behövs kunskapen i skolan. NSc vill ge stödmaterial och knya an till systematiskt kvalitetsarbete och verka för att nätverk byggs,. Hon berättar hur man jobbat tidigare och vad man gör idag:

*Förut: särskilda insatser - pojkar, andraspråkselever - kan gälla för alla, jämställdhet och andraspråk

*Nu: Vilka skillnader kan jag se hos mig själv - jämställdehet. Språkliga möjligheter alla barns utveckling. 

De pågående och kommande insatserna är:

*Utvecklingsinsatser i nätverken - språk i alla ämnen, fortsätter under 2014

*Nyanländas lärande, läslyft (vi vet inte riktigt hur det ska se ut). 

Förste föreläsare är Körling som pratar om att vi måste vara förebilder när det gäller läsning. Hon ställde frågan: Hur gör vi när vi läser läroplanen?

Hon visade också dessa meninar Hur kan vi förstå denna meningarna i ett språkligt perspektiv. Läser vi själva? Visar vi att vi läser? Säger vi till eleverna att de måste läsa, utan att förklara varför. Varför läser jag själv skönlitteratur? Körling berättade att lärare läser mindre och mindre. Vi måste göra läsandet Synligt genom att visa att vi läser. Det vuxna gör startar ett begär. Barnen vill göra likadant.

Hon pratade också om hur vi kan högläsa eleverna in i 

utvecklingszonen genom att läsa ner krävande böcke än de klarar att läsa på egen hand.