tisdag 17 december 2013

Utvärdering

1.    Vad i utbildningen gav dig mest? 
2.      Vad i utbildningen gav dig minst?
3.      Beskriv samarbetet i din grupp. Är du nöjd med gruppens arbete och din insats.
4.       Tycker du att tiden för träffarna användes på bästa sätt? Hur fungerade relationen mellan hel grupp och arbete i mindre grupp? Ska träffarna användas till gruppernas projektarbeten eller är det slöseri med tid som istället bör användas till gemensamma diskussioner?
5.      Hur tycker du att utbildningen kan förbättras till en nästa gång? Vad det något som var onödigt? Vad det något som du saknade?
6.      Vilket ögonblick i utbildningen tror du att du kommer minnas mest?
7.      Redovisningstillfället hur fungerade det? Tycker du att ni gemensamt fick fram kärnan i genrepedagogiken. Hur var mottagandet? Fick du någon respons efteråt av kollegorna
8.     Hur kommer du att använda dina nya kunskaper i framtiden?

9. Hur kan vi fortsätta med det genrepedagogiska arbetet här på vux? Hur ska en fortsättning se ut? Vad kan du göra på egen hand och vad vill du ska samordnas i större grupper?




onsdag 4 december 2013

Lässtrategier och faktatexter

Denna gång började vi med att diskutera lässtrategier. Jag delade ut en avancerad text om ljud som jag tänkte att lärarna vanligtvis inte läste. Jag frågade gruppen vad som är det första man gör för att "ta sig an" texten. Désirée sade att hon börjar med rubrik, ingress och bilder. De andra i gruppen höll med och på så sätt kom de fram till den första lässtrategin som brukar kallas för att förutsäga eller förutspå. Vi diskuterade vidare och kom fram till de tre andra att ställa frågor och undra, reda ut oklarheter och att sammanfatta. Maria påpekade att läsningen är mer osynlig än skrivandet. Progression i skrivandet ser vi tydligt medan läsningen är svår att synliggöra på samma sätt.

måndag 2 december 2013

Hur kan ska genrepedaogiken användas på SFI?

I tisdags träffade jag gruppen som läser språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och genrepedagogik. Vi pratade om den 17 december då gruppen ska redovisa sina kunskaper och hur dessa kunskaper kan användas i ett framtida kvalitetsutvecklingsarbete. Maria gav förslaget att man borde se över alla sfi-kurser och vilka genrer som framskrivs i kursplanerna. Därefter borde man göra olika språkliga steg för varje genre. 

Nästa gång ska vi arbeta med faktatexter. Ni ska få möjlighet att dekonstruera en faktatext. Välj en av texterna från RFSL:s material med grundläggande information om hbt-personer, hur man lyfter hbt-frågor i arbetslivet och skolan, och hur man kan förbättra sitt bemötande av hbt-personer. 

Materialet hittar du här:

Att höra hemma.

tisdag 26 november 2013

Academic power

Academic power berättar om ett projekt på vuxenutbildningen i Luleå. De börjar med att visa en film som visar utländska akademiker med okvalificerade jobb. AP har försökt hitta en metod för att få in akademiker på det arbetsmarknad som de utbildat sig för.

Det är ett stort samverkansprojekt med många samarbetspartners bland annat mångkulturellt centrum. Målet är att tillvarata akademikernas projekt.
Delmål 1 är att jobba mycket med olika presentationstekniker. Det räcker inte med formella meriter utan du måste kunna presentera dig och dina erfarenheter. Det andra delmålet är att öka akademikernas nätverk genom olika nätverksprogram. De har en mentorskapsprogram med mentorer i arbetslivet. De gör olika studiebesök och bjuder in goda förebilder, de som har lyckats. Det som är unikt är att tidiga insatser erbjuds. Delmål tre är att ge bättre kunskaper om arbetsmarknaden, fördjupade vägledning under hela projektet. Ett lärande kring soft skills som fikapauser och annat. De inrättar studieplaner tillsammans med eleven. Om inte vägledning erbjuds vilka står för vägledningen? Jo det är deras landsmän som bott länge i Sverige, informationen kan vara väldigt inaktuell. Delmål 4 är samordnande aktiviteter i samarbete med Botkyrka. De ger också möjligheter till auskultationer på högskola och universitet. Det finns ingen samordning i dag för denna målgrupp, så detta är ett sätt att samordna aktörer. 

En vuxenutbildning bättre möjligheter

Titeln på konferensen är hämtad från gruv- och sfiutredning. Första talare är Geoff Erici som presenterar GRUV-utredningen.

De som genomförde utbildningen var jurister, skolverket, csn. 
I landets kommuner gör alla vi väldigt olika när det gäller organisering och undervisning på grundläggande nivå. 

Förändring på svenska som andraspråk och grundläggande. Tre saker från sfi som ska genomsyra, en tydlig bas. Mer individualisering inom sfi, mer samhällsorientering, en tydlig koppling till arbetslivet. 

Svenska som andraspråk på grundläggande blir således överflödig. Många efter SFI klarar inte sva1, en del klarar det, inte alla. En ny kurs som ska utrikta sig mot mer utbildning. En del elever behöver den, andra inte. Kan läsas parallellt. Den kursen placeras på grundnivå och skiljer sig sen från sfi - 400 verksamhetspoäng. 

Man kan söka tillstånd hela året, men verksamheten måste påbörjas inom 12 månader. Skolinspektionen granskar. Kommunen ska ha insyn men inte vetorätt. 

Hur ska pengsystemet fungera? Pengen beräknas och utgår ifrån studieväg. Samma princip som för beräkning av kostanden som för friskolor barn/ungdom. Tre olika belopp utifrån studieväg. 

onsdag 20 november 2013

Malmö stad om att medvetandegöra för att möjliggöra i förskolan


Ett projekt där genuspedagoger möter förskollärare och forskare och ställer frågan: Hur möter vi barnens perspektiv? Professionella samtal har hållts utan irrelevanta utvikningar i vardagsbestyr. Vikten av att mötas på en ny plats för att bryta upp hegemoniska strukturer. När vi pratar om hur vi gör i skolan, i tre perspektiv, då händer något häftigt. När det gäller teoribildning pratar vi OM hur vi ska göra. Vi pratar OM barns perspektiv. Men vad tänker barnen? Har barnen delaktighet, inflytande och därmed också makt. Den som äger orden och kan argumentera äger också vad som är rätt. Språkande är en aktiv handling. Barnet är en språkande aktör. Barnet språkar för att lära. Barnens aktörskap i sitt lärande. Pedagogens uppgift är att lyssna på barnen och hänga med. I projektet har deltagarna valt att rikta blicken mot pedagogen. Om pedagogen babblar på och styr och ställer blir utrymmet att tala och agera begränsat för barnet. I projektet används kameran som verktyg. Genom att filma olika situationer blir vi medvetna om vad pedagoger gör. I tvärgrupper analyserades filmerma. Att titta på sig själv på tillsammans med andra var svårt, jobbigt och väldigt lärorikt. 

Det var väldigt intressant att se hur pedagogerna filmade måltider med barnen och hur de sedan förändrade hela det pedagogiska upplägget kring måltiderna. Vi fick se filmen före och filmen efter. När en måltid kan förändras så mycket genom att ge barnen inflytande och delaktighet känner jag att det är så mycket som kan förändras i skolan hela vägen. 

Läsa mellan raderna

Efter en mycket god lunch med torskrygg är det dags för en föreläsning om att läsa mellan raderna. Titeln är "Läsa mellan raderna - dialogisk strategiundervisning" föreläser gör Malin Granström, språk-, läs- och skrivutvecklare i Värmland tillsammans med Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. De inleder genom att prata om lässtrategin visualisera. Vad innebär egentligen lässtrategin visualisera. Inte bara ta hjälp av inre bilder utan också att se, visualisera texten som en serie händelser. Bilden kan vara en realistisk bild eller något hämtad från en tecknad film. Att komma igång kan vara med hjälp av personlig erfarenhet, personliga bilder är bra men det finns också risker att före eleverna alltför långt bort från texten.


Sedan fortsätter de med att tala om sitt projekt - dialogisk strategiundervisning. Mikael Tornberg berättar hur de designar olika undervisningsupplägg som prövas i klasser. De försöker sedan på olika sätt spåra hur effektiva dessa upplägg är. De börjar med förtest och avslutar med eftertest. Det är ett samarbete mellan lärare och forskare.



Vi lärare behöver få veta beprövade sätt att förbättra läsningen. Nu har alla lärare olika kriterier för vilken undervisning som förbättrar läsningen. Den modellen som Karlstad har jobbat fram är en dialogisk stategiundervisning. De vill undvika ett mekaniskt övande av olika strategier. 

De lässtrategier som används. De vill inte kalla upplägget för ett recept med det fungerade väl

I projektet användes noveller och utmanande skrivande. Elever i årskurs 7 gör detta. Många lärare menade att både novellen och skrivuppgiften var för svår för eleverna. 

Vi vet att lärande sker genom samtal och sätta ord på sina tankar och ges möjligheter att ta ställning och motivera.

Eleverna ges möjlighet att förklara för varandra. Inte bara i eget tyckande och tänkande. 

Vad lär sig eleverna egentligen? Vad är resultatet i ett forskningsperspektiv? Hur kan elevernas förbättrade läsförståelse mätas? De har testat eleverna med traditionella läsförståelsetester som är hämtade från NP. De blir väldigt osäkra på om NP är ett bra mått på vad eleverna kan. Gruppen ökade sin läsförståelse markant. Det kan inte bero på slumpen. 


Skillde sig resultatet mellan olika grupper inom gruppen? De elever med sämst resultat ökade sina resultat mest. De eleverna med högst resultat gjorde knappt någon ökning. Modellen får inte bli för mekanisk med elever som hela tiden pratar på metaspråk om texten. Strategierna får inte skymma sikten för texten. 

Målet är att lässtrategierna ska bli automatiserade. När ni läser och det dyker upp en tanke, sätt en post-it-lapp där. Fundera efteråt vilken lässtrategi som används vid varje lapp. Eleverna kan skriva eller rita på lappen. 

Systematiskt kvalitetsarbete i Kalix

Konferensens andra dag visar flera exempel på skolutvecklingsprojekt där lärare och forskare samverkar, där perspektiv från undervisningen möter forskningsperspektivet. För ut är Lindvall och Persson tillsammans med Gunilla Molly

De berättar om processen i ett systematiskt kvalitetsarbetesperspektiv. Syftet med arbetet var:

De utgick ifrån skolverkets allmänna råd om kvalitetsarbete (se tidigare inlägg i dag). De talar om att ställa de viktiga frågor till själv. Håller jag på med det som jag ska göra i undervisningen? De använde den här modellen med Gunilla Molloy som handledare.
De jobbar på Mannhemsskolan som har 17-grupper. Inte mer än 17 elever i varje grupp. Har fallit väl ut. Varje elev och lärare har en egen dator. De frågeställningar som de utgick från var:


Första frågan gällde att fråga eleverna - fokusgrupper. Den andra frågan gällde lärarna själva - analys av elevertexter. De fick sig en tankeställare hur de faktiskt bedömer, tog bort namn och fick sig en tankeställare. De satte in åtgärder.

Handledaren ser skogen. Vi lärare fokuserar ofta på träden. Bra med en person som har överblicken. För att förändra ett helt arbetslag behövs något som inspirerar mot ett gemensamt mål. Kan vara åka på konferens eller att bjuda in en föreläsare. Gunilla Molloy fortsätter.


Gunilla fortsätter på spåret som Erica Jonvallen tog upp igår att det skett en positiv förändring i debatten kring skolan. Gunilla vill ändå poängtera att vi till skillnad från läkare först får fortbildning när det går neråt i skolan. Det är så dags då, skämtar hon. Finns det en metafor för lärarnas lärande? Kompletteringsforbildning är inte foundation som man stryker på, utan det är peeling säger Molloy och peeling kan vara en ganska smärtsam process, menar hon. I går bytte Körling ut elev mot lärare i läroplanen. Intressant! Lärarna måste läsa. Lärarna måste också skriva. Lärarna måste läsa och skriva det som eleverna läser och skriver.

Svenskläraren behöver kunna erbjuda ett bibliotek med böcker i sin erfarenhet. Många lärarstudenter suckar över begreppet "historiska" och "kulturella" sammanhang. Gunilla läser en dikt ur Petter nya bok, hon läser också Petters kommentar kring dikten. På så vis visad Gunilla hur den historiska och kulturella kontexten inte behöver vara litteraturhistoria.

Gunilla fortsätter med att berätta om arbetet med skolan i Kalix. Gunilla berättar hur man kan ifrågasätta och problemtisera den egna undervisningen. Om man har läst en bok själv vill man inte skriva en recension eller skriva om från presens till preteritum. Vad är det mina elever behöver? Vad tror jag att de behöver. Jag som lärare behöver komma bort ifrån undervisningssagan om min egen undervisnings förträfflighet.

Killarna i grunskolan i Kalix

Vad ska elevena läsa och varför? Kanske för att:




Inledning Dag 2 - läs- och skrivutveckling

Dagens första punkt är systematiskt kvalitetsarbete med Marie Sedvall. Vad innebär systematiskt kvalitetsarbete i skolan? Det finns ett krav på att kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Det ska se systematiskt och kontinuerligt. Inriktningen ska vara de nationella målen för utbildningen alltså inte kommunala mål. Här kan ni se hela power-pointen i pdf:

Skolverket har gett ut en text om systematiskt arbete. Det finns olika faser.

Systematiken är att få de här faserna att hänga ihop. Det bedrivs hela tiden i det dagliga arbetet. Jag känner igen denna cirkelmodell utifrån vårt arbete med språkutvecklande matematik. Precis som vi utförs kvalitetsarbete i vår dagliga undervisning menar skolverket att vi ska arbete i skolan.
Hur vet vi att vuxenutbildningen faktiskt skapar förutsättningar för alla elever att nå sina mål? Kan vi göra en gemensam analys? Varför ska vi genomföra kvalitetsarbete?



Systematiskt kvalitetsarbete är väldigt tydligt kopplat till den senare forskningen. Det krävs ett tillitsfullt klimat där lärare kan erkänna svagheter för varandra, för att analysera och komma vidare. Viktigt i kvalitetsarbete är uppföljning av skolans arbete. Uppföljning är saklig information som inte värderar. Hur använder vi  informations som finns. Vilken information har vi på vuxenutbildningen? Var brister vi? Har vi kartlagt den information vi har för att göra en nulägesbeskrivning. Man behöver analyser bakåt. Vad är det som gör att människor lär sig. Vad är det som påverkar måluppfyllelsen? Vad kan vi göra?

På skolor är man duktiga på att "göra" medan man behöver stanna upp och analysera och diskutera. Nu ska vi ha en workshop tillsammans och diskutera en fiktiv skolas, novemberskolan, resultat utifrån att vi är läs- och skrivutvecklare. På varje skola är vi nyckelpersoner. Vi träffas tillsammans och diskuterar olika skolors resultat. 

Det är viktigt att analysera bakåt. Vad beror det på. Det är viktigt att inte direkt hitta lösning "göra" utan att lägga fokus på analysen. Men hur ska vi tänka på vuxenutbildningen?

tisdag 19 november 2013

Kunskapsuppdraget möter värdegrundsuppdraget.

Trevligt att möta, Tommy Eriiksson en f.d. kollega från Farsta nu,era undervisningråd på skolverket. Han berättade om sex och samlevnad i skolans uppdrag numera Inskrivet i kursplanerna på ett helt annat sätt än tidigare. Han inleder med lite historik och berättat att sedan 1955 har sex- och samlevnad varit obligatoriskt i skolan. Det har varit olika fokus i undervisningen genom åren. På 80-talet hiv-aids, 90-talet hbt medan 2000 handlat om ett normkritiskt förhållningssätt. Hur undervisningen i sex- och samlevnad ser ut är väldigt varierande mellan skolor. Tommy berättar också att de flesta länder i europa har inte obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning i skolan.

Tommy frågar: Varför ska vi ha sex- och samlevnad? Vi diskuterar. Tommy plockar upp våra diskussioner  och menar att sex- och samlevnad ofta får en ensidig biologisk prägel. Sexual praktik kropp när det istället kan handla om normer hur vi ska vara som tjejer och killar.  Vi samtalar om detta kan vi stärka identitet och självkänsla. Vi pratar också hur frågan kan göras större till att handla om mänskliga rättigheter och demokrati. 

För många ungdomar idag är internet är den primära källan till info. Här kan undervisningen erbjuda exklusivitet med möjligheten till samtalet, reflektionen och analysen. Frågor diskuteras med andra. Alla vet att det är bra att använda kondom som skydd mot både graviditet och sjukdomar. Men attityder, normer till användningen av preventivmedel behöver diskuteras.  Vad är sex- och samlevnad? Vi behöver använda ett vidgat begrepp? Många vill ha mer och bättre undervisning med samtal och reflektion. Hur gör vi för att fånga problem som dyker upp? När någon har fördomar om hiv sprids. Var femte svensk har fortfarande åsikter om hiv. 

Undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. 

Ämnesperspektivet som en del av en helhet. Konferenser under våren 2014 - se skolverkets hemsida.

Vad innebär naturvetenskapliga aspekter på lust + en diskussion kring lust och normer? Hur genomför man det i sin undervisning i nk1?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet - vad menas med det?

Både utbildningen och undervisningen ska vila på Vetenskaplig grund och beprövad står det i skollagen 1 kapitel 5 . Vad är det? Och vad betyder det? Eva Minten, undervisningsråd på  skolverket tar upp att det handlar om hur ämneskunskaper ska förmedlas men också värdegrund. Det riktar sig således till alla i skolsystemet. 

Vad är vetenskaplig grund? Det innebär att man använder sig av forskningsrön, att man är uppdaterad inom sitt område. Minten berättar att nya forskningsrön finns på skolverket/forskning. Det andra är att jag som jobbar i skolan ska arbeta på ett vetenskapligt sätt som innebär att jag:

*ifrågasätter
*kritiskt granskar
*observerar och analyserar för att förändra.

Det är således Inte bara läsa och göra som gäller. Utan Granskar jag det jag gör i min egen verksamhet? Har det relevans, har vi behov av detta. En kollegial diskussion bör föras.

Den beprövade erfarenheten, vad är det? Prövad, dokumenterad och genererad av många. Det lärarna eller en lärare har gjort på en skola är inte beprövad erfarenhet men det kan vara början till en beprövad erfarenheten. 

*Nya idéer prövas fram av kollegor genom diskussion

*Idéerna skrivs fram.

*Idéerna systematiseras för att kunna föras vidare. 

*Även den beprövade erfarenheten  kräver ett kritiskt förhållningssätt, jmf åderlåtning som länge ansågs förbättra hälsan.

Vad menas med evidens? Evidens kan ske på olika nivåer
 
Evidendbaserad policy skolverk
Evidensbaserade metoder, t. Ex formativ bedömning
Evidensbaserad praktik, hur jag gör i mitt klassrum 

Elevernas delaktighet generellt låg. Hur får vi eleverna mer delaktiga i ett utvecklingsarbete? Arbetslagsträffar där man bjuder in elever - fram och tillbakatänk. 

Exempel på evidens i praktiken

Ett tillåtande arbetsklimat
Kollegialt lärande, bjud in forskare
Formativ bedömning, återkoppling
Inkludering - man gör grupper i gruppen
Pedagogiskt ledarskap

Arbeta med tillitsfullt klimat
Fokusera några mål
Kollegiala samtal
Läsa och diskutera forskning



Läs- och skrivutveckling - vad står vi i dag?

Jag är på NCS - Nationellt centrum för läs- och skriv utveckling - årliga konferens. Föreståndare Erica Jonvallen inleder med att berätta om året som gått. Hon tar upp att hon tycker sig se att det har blivit bättre på många sätt och menar att den negativa debatten i media har vänt. Från att medierna har fokuserat på problem och att elever inte lär sig något i skolan är nu lärarnas lärande i fokus. Det skrivs mer positivt om skolan och skolutveckling. Konferensen riktar sig till språk-, läs- och skrivutvecklare oavsett hur uppdragen ser ut så behövs kunskapen i skolan. NSc vill ge stödmaterial och knya an till systematiskt kvalitetsarbete och verka för att nätverk byggs,. Hon berättar hur man jobbat tidigare och vad man gör idag:

*Förut: särskilda insatser - pojkar, andraspråkselever - kan gälla för alla, jämställdhet och andraspråk

*Nu: Vilka skillnader kan jag se hos mig själv - jämställdehet. Språkliga möjligheter alla barns utveckling. 

De pågående och kommande insatserna är:

*Utvecklingsinsatser i nätverken - språk i alla ämnen, fortsätter under 2014

*Nyanländas lärande, läslyft (vi vet inte riktigt hur det ska se ut). 

Förste föreläsare är Körling som pratar om att vi måste vara förebilder när det gäller läsning. Hon ställde frågan: Hur gör vi när vi läser läroplanen?

Hon visade också dessa meninar Hur kan vi förstå denna meningarna i ett språkligt perspektiv. Läser vi själva? Visar vi att vi läser? Säger vi till eleverna att de måste läsa, utan att förklara varför. Varför läser jag själv skönlitteratur? Körling berättade att lärare läser mindre och mindre. Vi måste göra läsandet Synligt genom att visa att vi läser. Det vuxna gör startar ett begär. Barnen vill göra likadant.

Hon pratade också om hur vi kan högläsa eleverna in i 
utvecklingszonen genom att läsa ner krävande böcke än de klarar att läsa på egen hand. 

tisdag 22 oktober 2013

Diversitytrainingfilms.com Presents The Color of Fear-The 'Red Ground' S...

21 ways to stop a conversation about diversity

  1. I don´t see colour. We´re all just human being.
  2. We have more similarities than differences.
  3. I think deep down we´re all the same.
  4. Racism/sexism happens all over the world.
  5. I think some people use diversity as an excuse.
  6. I think identifying into groups only further divides us.
  7. There are lots of other diversity issues other than race and gender.
  8. I´ve never seen that happened before. Are you sure it happened?
  9. Why does everything have to be so politically correct?
  10.  I was just joking?
  11. Things are a lot better than they used to be. Don´t you agree?
  12. We´d hire more women and people of colour, but are they qualified?
  13.  I love everyone.
  14.  Do you really think it´s that bad?
  15.  I´m so glad you´re not like one of them.
  16. You know, you´re a credit to your people.
  17. You don´t see other races complaining.
  18.  I think it´s reverse racism/sexism
  19.  America is the best place to live.
  20.  Some of my best friends are coloured.
  21. You speak such good English, where did you learn it from?

fredag 4 oktober 2013

ACAL - genrepedagogik och mitt föredrag


Så var den stora dagen inne för mitt föredrag. Jag kollade på power-pointen och gjorde några ändringar kvällen före. Det kändes väl så där, jobbigast var det med min engelska. Min akademiska engelska är i det närmaste obefintlig. 

Tyvärr hade jag lite svårt att njuta av dagen eftersom när jag skulle starta igång min dator, vid morgonteet inför föredraget kl. 14:10,  var den stendöd. Men det är ju lugnt tänkte jag eftersom jag fiskade upp min sladd ur väskan. Men när jag skulle sätta den i en kontakt kom jag på, åh nej jag har glömt adaptern på hotellet. Stressläge!!! Skulle jag vara tvungen att åka tillbaka till hotellet och missa alla instressanta föredrag som jag åkt så långt för? Men, Don, konferensens allt i allo hjälpte mig som tur var. Han gick runt och frågade alla deltagare, till slut var det en från Nya Zeeland som hade en. Åååh! Skönt!

Dagen började med Mary Hamilton från Storbritannien som pratade om Superdiversity - att det är något vi nu står inför. Hon sade också att vi skulle beware of solutions på lokala problem som anses vara allmängiltiga. Det intressanta var att det hon sade motsades av en australiensisk forskare. Han menade att genom att nu prata om superdiversity är att delvis förneka den diversitet som alltid har funnits eftersom det i Europa förut fanns en förtryckt diversitet. Jag har hålla med när det gäller den svenska kontexten, där man pratar om att den monokulturella skolan som fanns tidigare förändrats mot en mer mångkulturell, för visst var det monokulturella förtryckt. Vi har ju samer, tornedalingar, romer, finländare och andra som är lika svenska som alla andra. 

Jag märkte att det fanns en större medvetenhet om detta generellt hos Australiensare än hos svenskar (givetvis är kontexten annorlunda, men ändå) När jag under konferensen försökte förklara vuxenutbildningens förändrade uppdrag i Sverige från att utbilda den s.k. utbildningsreserven till att utbilda en ny grupp människor, där ,många har ett annat modersmål än svenska. De sade då att de pckså fått ett förändrat uppdrag, men att landets kultur aldrig varit monokulturell, det var bara att många aldrig sökte sig till vuxenutbildningen. 

Jag lyssnade också på två lärare som arbetade genrepedagogiskt med akademisk litteracitet på ett universitet i Victoria. Jag kände igenom många av min egna tankar i deras upplägg och teori. 

Annars under dagen såg jag ett föredrag av David Rose, författaren till reading to learn, en av skaparna av Sydney-skolan. På bokomslaget, skriva i grupp, joint konstruktion.
Han visade filmer där aboriginerbarn lärde sig läsa på engelska i tvåspråkiga skolor. Han hade en ganska enkel version av skriva i grupp som borde kunna använda på sfi. Sedan ser ni en variant av cirkelmodellen. 


Sedan var det dag för mitt föredrag som jag varit nervös för. Det gick jättebra och flera av lärarna kom fram efteråt. Något som jag noterat under konferensen var att de flestas power-point var väldigt oproffsiga. Mängder med svart text mot vit bakgrund, sida upp och sida ner. De gjorde att jag under måndagen och tisdagen kände mig alltmer peppad inför mitt föredrag eftersom min power-point var bra mycket snyggare och dessutom innehöll autentiskt material och bilder på elever och material från bloggarna. Det var också förhållningssättet till teknik som många reagerade på, att använda bloggar och fotografering för webbpublicering var inte en vardag för de flesta lärarna. 

Stärkt av mitt lyckade föredrag bänkade jag mig för den sista föreläsningen "Learning from the Other End: Early literacies and language mobilities", med en av huvudtalarna professor Alastair Pennycook - University of Technology. Som jag skrev inledningsvis började han med polemik riktad mot Mary Hamiltons påstående om Superdiversity. Intressanta saker som Alistair visade var exempel på multimodala kreativa texter från unga aboriginees som publicerades via facebook och andra sociala medier. Det var exempel på dikter och även musik. Hur kan literacitet mätas? Och vad mäter vi när vi mäter? Hur kan vi utveckla människors literacitet med utgångspunkt i deras egen kreativitet?



torsdag 3 oktober 2013

ACAL - dag 2

Dag 2. Nu har fler verksamma inom vuxenutbildningen anlänt till konferensen. Keiko, som arrangerar konferensen hälsade alla välkomna, speciellt keynotespeakers och jag plus en kvinna från Sydafrika. Sedan inleder Jeff Evans med att prata mer om PIAAC-undersökningen där Sverige också deltar. Resultatet kommer att presenteras i oktober. Efter det gick jag på min första session, mindre föreläsning med Michael Atkinson som är esl-lärare. Han pratar om lärarens antaganden om eleverna som de möter. Han ber oss i mindre grupper diskutera något meningsfullt som hände under vår egen gymnasietid. Det som var väldigt intressant var att ingen av lärarna i min grupp tyckte om sin gymnasietid. Det var "booring" och en lärare berättade att hon fick kritik för de åsikter som hon uttryckte genom sitt skrivande, och blev ombedd att ha färre åsikter om saker och ting. Det var mycket intressant att ta del av de andra lärarnas berättelser. Jag blev förvånad över hur negativa lärarna, och andra inom vuxenutbildning kring bordet, var till sin egen utbildning. Det hade jag av någon anledning inte väntat mig. 

Sedan visade Michael oss exempel från sin undervisning där eleverna skrivit om utanförskap. Något som jag tänkte på var att jag kände igen elevernas tankar från min egen undervisning. Eleverna berättelser handlade om att känna sig utanför, att inte kunna uttrycka sig på det nya språket. De kände sig också osäkra hur de skulle uppfostra sina barn i den australiska kulturen som tillät allt. Mycket likt de tankar jag mötet hos min elever. Michael pratade om vikten av att verkligen nå fram till eleverna, att känna eleverna.  

Sedan kom nästa talare, Ruth Walker. Hon hade undersökt hur samarbetet mellan vuxenutbildning och företag fungerar. Kan vuxenutbildningen anpassa mer mot företagen? Hon fann att många lärare var oflexibla och att de hade en gammaldags kunskapssyn. De var väldigt bestämda hur det skulle vara, och hängde enligt Ruth inte riktigt med i tiden.Under forskningen såg hon emellertid motsatsen också, i vissa projekt som fungerade väl. Literacy och numeracy lärare och yrkeslivet måste respektera varandra, projekt av denna typ behöver bygga på ömsesidig förståelse. Hur lär man sig bäst i arbetslivet? Ruth har intervjuat elever som deltog i såna projekt om vilken undervisning som de föredrar.

@ De vill ha lärande med direkt handledning, de vill direkt kontakt med sin handledare och bli handledda individullet

@ Samtidigt menade de att det är genom Lärande med andra som man lär sig bra. Så när det var möjligt ville eleverna lära sig saker tillsammans med andra.

@ De ville också ha tillgång till experter som handledare

En nyckelfaktor för framgång var lärarnas kontextuella kunskap från den aktuella arbetsplatsen. Grupprocesser som guidades av experter. Arbetsrelaterad erfarenhet som används för utbildningssyften. Erfarenheter från aktuell arbetsplats bör integreras i utbildningssammanhang. Lärande sker hela tiden, allt kan inte heller var för komtextbundet eftersom utbildningen  så vis blir för smal. Men man behöver förstå komtexten eftersom lärande behöver vara i komtexten. How local is local? Hur kan informationen lyftas?

Vilken kontextuell kunskap behöver lärarna för att undervisa om litteracitet och numeracitet på arbetsplatsen? Kan lärare och yrkesverksamma tillsammans utforma material?

Dagen avlutades med gathering på Harbour View hotel vid the Rock, gamla stan i Sydney. Jag pratade mycket med Helen Clark som jobbat i över 20 år i The NorthernTerritory. Hon har länge varit den enda vita personen där och undervisat allt ifrån 4-åriga barn som inte kan ett ord engelska till vuxna. Mycket spännande att höra henne berätta.









Morgonbloggning före dagens studiebesök


Acal - start - Dag 1

Måndag morgon i Sydney och på väg till konferensen ACAL 2013, global context, local practice. Konferensen håller till på UTS University of technologogy, Sydney. Väl framme togs jag emot av de två personer som jag haft mailkontakt med. Det kändes väldigt trevligt att få ett ansikte till namnen. När konferensen startade började presentatören med att visa respekt för aboriginerna. Konferensen inleds sedan med att fyra forskare från Storbritannien, Nya Zeeland och Australien ger en överblick över forskningsområdet:adult literacy and numeracy, De vill skapa en portal litercyandnumercyforadults.com

Mary Hamilton, Storbritannien började. Hon pratade om hur man kan maximera resultatet av arbetsplatsförlagt lärande. Hur lär vi andra för livet? Hur får vi yrkesverkasamma inom vuxenutbildning att bli involverade i forskning? Hon berättade att 7 miljoner vuxna i Storbritannien inte kan läsa eller räkna. Hon berättade om en studie om literacy and numeracy educstion som gjorts i Storbritanninen. Resultatet var:

 * Mer än 100 timmars undervisning behövs för att kunna mäta progression i literacitet.

 * Framgångar nås genom kombinerad klassrumsundervisning och webbaserad undervisning, interaktionen fortsätter genom självstudier utanför klassrummet.

* Elever som undervisades av behöriga lärare gjorde mest progression

 * Länk mellan ökad literacitet och "social participation" Eleverna berättade om ökad social aktivitet och nätverkade som ett resultat av kursen.

Nästa talare var Jeff Evans, International research in Adult numercy, Middlesex. Han pratade om olika sorters matematik och att det är svår att mäta matematikkunskaper i undersökningar som PIAAC. Det finns street-math's, akademisk matematik, ethno-matematik och så vidare. Nu finns det en internationell utbildningsarena, som trycker på profiter, på vilken utbildning som ger mest klirr i kasssan. Det är ockdå en tävling mellan länder, att placera sig i toppskiktet i olika undersökningar. Alla länder brottas med problematiken som följer i spåren av en professionaliering av arbetskraften. De okvalificerade jobben försvinner, alla jobb kräver en viss nivå av liteacitet och numeracitet. Bilder från presentationen:



Sedan fortsatte Diana Coben, från Nya Zeeland. Hon har arbetat fram fram en whole-organisation-approach för vuxenutbildningen - för utvecklandet av männiksors literacitet och numeracitet. Alla i organisationen har ett ansvar för detta. Hon pratade om :Know the learner, know the demands och know what to do.  

Avslutade gjorde Lesley Farrell som berättade om ett projekt hon genomfört som gick ut på att få yrkeslärare inom adult education att börja forska. Lärare blir erbjudna att göra en enklare forskning, cirka 20 skriva sidor, och de fick en mentor för att hjälpa dem igenom detta projekt.  Det var väldigt intressant och det skulle vara intressant att genomföra något liknande i Sverige, en form av forskning light.

en.

Sedan ställdes en del frågor. Till exempel, har forskning bäst före datum? Vem är forskningen till för? Hur får man tag på relevant forskning? Hur ska vi se på vuxenutbildningen i ett globalt perspektiv? Hur kan nationer attrahera arbetskraft? Behovet av arbetskraft med enbart gymnasiekompetens sjunker. Det globala tävlingen om arbetskraften garanterar inga jobb eller bra ekonomi. Man kan tala om en digital taylorism en rutinisering. Kontroll byggs in i mjukvara. Både manuella och intellektuella arbeten har blivit digitaliserade. Low paid, low skills job, det finns inte så många på den globala marknaden. Även universisitetsutbildning är en tävling, en global industri. Hur visas kvaliteten på de olika universiteten? 

Talarana menade att vi behöver bredda landskapet runt literacitet och numeracitet. Hur kan vi göra för att påverka policy-makers? Hur ska arbeten skapas? Inte projekt utan långtgående insatser som leder till jobb. Arbetsförhållanden och en professionalisering av arbetskraften, vem ska göra forskningen? Vi talar ofta om bra jobb. Men vad betyder det?


Efter denna inledning reser sig en man upp och ställer frågan eller egentligen håller ett litet brandtal, var passionen finns i dagens forskning? Han menade att det brukade handla om social rättvisa och empowerment. Men var står vi i dag. Han sade att det är kampen för rättvisa för människor som förenar alla oss som är på denna konferens. Varför pratar vi inte om det menade han.


Svaret blev delvis att för att få med företag, måste man prata om vinster, om pengar. De vill sponsra forskning och projekt som betalar sig. De är inte intresserade av att göra skillnad på andra sätt. Men en del höll med att enpowermentperspektivet delvis har gått förlorat i dag, och att det är synd. 

Gruppdiskussioner

Handlar forskning om verkligheter? Ger den oss information om hur det ser ut i vuxenutbildningens klassrum? Vi diskuterade i min grupp att lärare till viss del gör forskning varje dag. Vad fungerar? Ta reda på varför det inte fungerar genom att intervjua elever. Prova nya undervisningsmetoder, utvärdera. Vi diskuterade om forskning måste vara svår och krånglig, Jag funderar, måste den vara akademisk, formell? Vem ska forska? Vi behöver forskning light. Hur ska en sådan fungera. Blogga om sitt uppdrag? Men vi behöver också större kritisk forskning om vi ska göra skillnad. Opopulär forskning, oberoende forskning. I vuxenutbildningen behöver vi också forskning som är länkat till social rättvisa. 

Is research informing practice?v
Lärare gör forskning varje dag. Vad fungerar/inte? Måste forskning vara svår och krånglig, kan den vara lättare? Måste den vara formell? Akademisk? Vilka ska forska. Vad behöver vi överbrygga. Lärarnas röster är viktiga! Vi behöver forskning light -hur ska en sådan fungera? Enklare forskning som lärare kan ta till sig. Blogga om sitt uppdrag? Action-research - vi behöver bredda oss. Vi behöver större kritisk forskning om vi ska göra skillnad. Opopulär research, indepentdent research eller länkat till social justice, 

Välkomstceremoni

Dagen avslutade med en välkomstceremoni med plockmat och bubbel, huvudtalarna hälsade välkomna och även jag - hjälp! Jag hoppas att inte förväntningarna är altlför höga på mitt föredrag. Det var en trevlig ceremoni och jag pratade med flera intressanta människor från Nya Zeeeland och Tasmanien.

torsdag 19 september 2013

Evaluerande genre

I tisdags mötte jag igen, fem lärare med fem olika viljor och massor med gemensam erfarenhet av att få människor att växa och utvecklas. Tillsammans tog vi oss an den evaluerande genren (gruppen hade läst kapitlet om den evaluerande genren i Låt språket bära). Jag gick igenom den argumenterande genren på ett sätt som kan härmas och genomföras med eleverna. Samtidigt som jag lär ut den argumenterande genren - i genrepedagogiken - modellerar jag, visar hur detta kan genomföras med eleverna.

Kunskapsinventering
Vi började med att inventera gruppens kunskaper genom att gå den argumenterande genrens struktur tillsammans på tavlane och kom fram till att det finns, en rubrik, en inledning, åsikt - tes, argument och slutsats. Kunskaperna inventerades i gruppen . Efter det fick kursdeltagarna diskutera var den argumenterande genren förekommer. De sade att den förekommer både muntligt och skriftligt.

  • Politiska debatter
  • Insändare
  • Debattinlägg
  • Reklam
  • Twitter
  • Facebook
Vi diskuterade att det finns stora skillnader mellan ett inlägg i debatten (som kan vara ett twitterinlägg, en intagrambild eller en insändare) och ett debattinlägg (som är en textgenre som vanligtvis förekommer i tidningar (både pappers och på nätet). Stora diskussioner är nödvändiga för att förstå, men det gäller att vara medveten om att det också kan bli förvirrande, eftersom som ord och begrepp kan likna varandra med referera till helt olika saker. Vi diskuterade fördelen med att arbeta just med argumenterade text och inget annat - för att lära sig den. Sedan kan eleverna i ett annat steg, arbeta med twitter, bilder eller film för att föra fram sina åsikter - men det finns stora fördelar med en sak i taget. 

Modalitet och bindeord
Vi fortsatte sedan med att diskutera modalitet, argumentens styrka. Maria och Jonna agerade elev och lärare. Maria kom till Jonna med åsikten: Jag bör få betyget A, medan Jonna var av åsikten att Maria bör få betyget C. Modaliteten uttrycket argumentens styrka. De andra fick prova med Niklas som lärare, och: Du får betyget C, där eleven ville ha betyget A. 

  • Du får inte betyget A 
  • Du kan få betyget A 
  • Du bör få betyget A 
  • Du måste få betyget A 
  • Du får betyget A

Eleverna behöver öva på modalitet i olika situationer för att kunna använda det i både muntliga och skriftliga texter. Jag hoppas att vi under kursens gång kan komma på fler sätt att arbeta med modalitet. Vi gick också igenom de vanligaste bindeorden i den argumenterade texter: eftersom, för att, därför att

Övertyga andra - argumentera för din sak
Kursdeltagarna delas sedan i två mot tre. Maria och Jonna fick agera svenska som andraspråkslärare och rektor som skulle övertyga tre ämneslärare (Niklas, Desiree och Yvonne) att börja arbeta genrepedagogiskt. Båda sidorna fann argument för sin sak, och det blev en levande diskussion. Efter diskussionen erkände Niklas grupp att de hade svårt att finna argument eftersom de egentligen höll med Maria och Jonna.

Skriva i grupp
Efter det visade jag en argumenterande text som jag dekonstruerade tillsammans med kursdeltagarna. De fick sedan instruktionen av skriva en argumenterande text att alla lärare i skolan bör arbeta genrepedagogiskt. Här får kursdeltagarna prova på erfarenheter att själva vara elever, samtidigt som de lär sig den argumenterade genrens struktur och terminologi enligt genrepedagogiken.  De två texterna publiceras på lärarbloggarna och sedan dekonstruerade vi dem tillsammans och gick igenom hur de svarade mot den argumenterade genren. I diskussionen användes genrepedagogisk terminologi. 

Men var lärde sig egentligen kursdeltagarna av dagen om den evaluerande genren? Är detta något de kommer använda sig av i framtiden? Deltagarna skriver en reflektion på sin egen blogg. Se länkarna till höger. 







tisdag 17 september 2013

Gemensamt skrivande

Lärarna provar på gemensamt skrivande och knåpar ihop en argumenterande text om genrepedagogikens förtjänster.

torsdag 12 september 2013

Genrepedagogiken en medelväg


Hur ser vi egentligen på grammatik i språkundervisningen och vilken grammatik förespråkas inom genrepedagogiken? Här betonar Rose & Martin på s. 26 i Learning to Write, att man inte lär sig språk genom att memorera kontraster i språkens grammatiska system utan genom att erfara kontraster i olika texter. Det är en väsentlig skillnad. 

Rose och Martin skriver också hur genrepedagogiken tar medelvägen mellan två ytterligheter. Den ena ytterligheter är en mycket grammatikorienterad undervisning som startar med språket som system och går igenom olika regelsystem. Olika dekontextualiserade textfragment används i syfte att förklara olika grammatiska regler. Den andra ytterligheten är konstruktivism där man utgår ifrån en helhetssyn på språket och att språket kommer inifrån människan. Språkundervisning bygger på individens frihet att uttrycka sin egen mening. Avståndstagande från explicit språkundervisning gör att eleverna får förlita sig på en undervisning där mycket är underförstått. Här tar genrepedagogiken en medelväg, menar Rose & Martin, s 28. 

Vad tycker ni andra som läser genrepedagogik med mig? Eller övriga också för den delen. Personligen har jag varit en övertygad konstruktivist, även om jag kanske inte tog till mig alla bitar. Konstruktivismen var det som förespråkade på lärarhögskolan när jag gick där. På senare år har jag ändrat mig och ser nu stora fördelar med genrepedagogiken. Skriv gärna er uppfattning här under.